Det är minsann inte mycket vila så här års! Det ljusnar tidigt på morgnarna och blir nästan inte mörkt på nätterna. Fåglarna kvittrar som mest den här tiden på året, och de börjar mitt i natten. Fågelungarna piper hungriga efter mat mest hela tiden. Mina öron blir riktigt trötta…
På dagarna spanar jag efter sorkar i skogskanten. Ni ser väl hur koncentrerad jag är...
På kvällarna när det mörknar sitter jag på förstukvisten och följer fladdermössens framfart mellan husen. Det sägs betyda tur när man har fladdermöss som bor i huset. De är fridlysta och medför ingen större skada, så de får bo under takkanten. Men de frestar på mitt tålamod ibland när de flyger lågt. Vad de inte känner till är att jag även är en duktig fladdermusjägare!
Matte har sett mig ta en fladdermus en gång. Jag var nog bara något år gammal då, blixtsnabb och en hejare på att hoppa högt. Jag hoppade drygt en meter och fångade en fladdermus som flög för lågt över grusgården. Matte säger att det såg så roligt ut (fast hon tyckte förstås synd om fladdermusen, men den gick inte att rädda). Jag hade fladdermuskroppen i munnen, och vingarna utanför munnen åt var sitt håll, så jag fick liksom mustascher av fladdermusvingar, om ni kan föreställa er hur det såg ut…
Mjau från Tiger